Fan jag får sånt jävla rus på mig själv. Sjukt värdelös och obetydlig sak, egentligen, för mig att bry sig om. Men ändå kan jag inte låta bli. Är det något jag ALLTID varit, så är det nyfiken. Alldeles för mycket också, men helt ärligt, vad FAN vill du mig? Och vad fan vill du mig NU? Det är lite sent påkommet nu kanske. Blir fan less. Kuk. Hejdå