Precis när man tror att det inte kan bli värre, så blir det det. När man tror att man är längst jävla ner på botten och inte kommer ta sig upp igen, så visar det sig att det finns något litet hål man kan sjunka ner ännu mer i. Och det är precis vad jag gör nu. Sjunker. Ännu mer. Längre ner. Längre bort. Tappar bort mig själv. Är förvirrad och ledsen. Mår sämre än vad jag kan minnas att jag gjort på länge. Jag som alltid vet vart jag har mig själv, vad jag står för, vad jag vill och hur jag ska agera. När jag inte vet någon utav dom sakerna längre, då är jag helt lost, totalt borta och försöker desperat hänga fast i dom saker jag vet att jag hade gjort om jag hade varit mig själv. Men nu vet jag inte. Jag hatar dig. Hatar henne. Hatar alla. Vill inte ha tröst, hjälp eller omtanke av någon, vill bara vara ifred och få glömma allting. Jag vet att jag brukar tjata på dig om att du alltid ser dig själv som offret i det hela, men den här gången är det faktiskt jag som är offer. Och jag tänker låta det vara så. Tänker inte kämpa emot. Orkar inte skrika mer, käfta emot med hårda ord, tala om för dig vad jag tycker eller gråta. För jag känner mig som ett jävla offer. Det är verkligen känslan jag har när jag sitter och gråter så jag skakar med fix you i lurarna. Känner mig lurad, kränkt, sårad, spottad, sparkad, slagen på. Känner mig inte värd ett skit och jag försöker hela tiden komma på vart i det hela jag gjorde fel, nu på slutet. Jag vet att jag gjorde så jävla mycket fel och har låtit dig vänta alldeles för länge på något som enligt mig inte är värt att vänta på. Jag vet att jag har gjort illa dig. Men om det här var din hämnd så vill jag bara veta, var det värt det? Var det allting som jag inte är? Jag är slut. Kroppen är blytung, ögonen svider och halsen är sönderskriken. Jag vill inte vara med om det här. Det enda jag bad dig om från första början var att aldrig göra illa mig. Och du lovade mig, att du aldrig, aldrig skulle göra det. Att du skulle älska mig, göra allt för att jag skulle må bra för jag är den personen som förtjänar det mest i världen. Men what you give is what you get, så på något sätt kanske det är det här jag förtjänar ändå. Jag har aldrig ljugit när jag sagt att jag älskar dig.