As long as skies are blue

Det ekar ganska tomt här. Har varken haft tid lr lust att skriva någonting. Känner inget behov av att ursäkta mig heller då jag mest har denna blogg för min egen skull och det är typ 4 pers förutom jag som läser den. 

Vad har hänt då? Jag har köpt en iPhone 5s(oerhört lycklig över mitt köp) som fick ersätta min gamla 4:a som jag haft i 4 år typ, jag har haft semester och åkt med min Joel till vår stuga i skåne och haft en fantastisk vecka, klättrat i nimis, badat i grottor,  handlat på Ullared, spelat golf, badat, varit på dop x2, fyllt 21 år och därmed fått fina presenter, jag har blivit väldigt brun, ätit mycket glass, kollat på överdrivet många Youtube-klipp, fått tillbaks min insomnia, utrotat ett getingbo, färgat och klippt mitt hår, pussats i en solnedgång, druckit bärs, grillat och massa annat fint. Nu senaste veckan har jag även lyckats dra på mig öroninflammation alternativt halsfluss. Lr en kombination av båda. Fruktansvärt påfrestande och irriterande är det i alla fall. Känns ungefär som att jag har en golfboll i halsen, jag har feber hela tiden och jag hör ingenting på vänster öra. Det är ett lock som vägrar släppa och när jag pratar låter det som jag är under vatten, samt att det piper och trycker i örat och gör ont. Så att så kul har jag. 

Självklart har jag spenderat all tid här emellan med min älskade Joel. Vi har varit på olika håll och gjort andra grejer ensamma ett fåtal gånger när vi känt för det, men annars varit med varandra hela tiden. Han börjar jobba i morgon igen och ligger bredvid och vrider och vänder sig nu och verkar sova ganska oroligt. Tycker synd om honom, men vi har haft en väldigt fin sommar. Världens bästa kille är han. 

Min lillasyster drog till Turkiet idag på en sista minuten med sin polare och jag känner ganska mycket att jag och Joel borde göra samma sak ganska snart. Det absolut bästa med hela denna sommaren har varit att få komma härifrån. Bort från allt som varit hela första halvåret och alla jävla idioter som har förstört för mig. Så att stanna här mer än nödvändigt lockar ej. Bör sova nu jag också och få in någon dygnsrytm igen typ. Men först lite pics. Adiozzz amigos, pözzzz












Där jag hör hemma. Vill leva och dö här. 

Comments

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0