Det känns som det mest ovärda av det ovärdaste att gå upp på morgonen, ha en eller två lektioner och sedan åka hem. Every day i princip. Men jag ska inte va bitter, hellre det än långa dagar packat med lektioner. Har haft en lektion idag, åkte sedan till pappas jobb och skulle lämna bilen och blev självklart kvar där med alla mina små fina sötnosar!! Resten av kvällen ska gå till plugg inför provet i morgon, adjö!!!

Ps. Till dig som kommenterade min tatuering anonymt; tur att vi alla är olika då!! Du tatuerar säkert något finare, testa en gullig liten fjäril eller något dylikt. Puss

Igår hade jag en konversation med en fin kille jag tycker väldigt mycket om och är väldigt lik på samma sätt som jag är väldigt olik honom. Det vi pratade om den här gången, utav alla tusen, var en känsla som han beskrev för mig och jag försökte svara så bra som möjligt. Samtidigt kände jag mig osäker på vissa saker jag sa, efter som jag egentligen inte har en aning, jag vet bara exakt vilken känsla han menar och hur jag tog mig ur det, det är det enda jag kan säga helt ärligt. Och det kändes jobbigt, jobbigt att behöva säga till någon man tycker om och vill ska må bra att man inte vet och inte har något svar. "Jag tror liksom att det är här och nu som spelar roll, du kommer ingen vart på att älta det som har varit." Det är i alla fall något jag menar, och måste påminna mig själv om många gånger. Nu är ett exempel.

Den som ringde mig 06.20(!!!!) i morse förtjänar en smäll.

Vad är det för ÄCKLIG jävla huvudvärk som har börjat komma till mig och sätta sig bakom ögat på vänstra sidan av mitt ansikte och pipa, skrika, banka, smälla, dunka??? FÖRSVINN. Flimmrar framför ögonen och allt blir svart, snart kommer spyan. Bra.

Såg den töntigaste jävla statusen någonsin på fb nyss. Blev så jävla arg. Bortskämda snorunge.

Försöker komma ihåg vårat sista telefonsamtal i detalj, tänker igenom dom där 36 minutrarna konstant och läser våran sms-konversation tusen gånger innan jag somnar. Hur mycket jag än letar hittar jag ingenting som skulle tyda på att något är fel eller att jag gett dig anledning att göra såhär. Helt från ingenstans. Oprovocerat. Oförtjänt. Plötsligt. Tystnad. En ignorans utan dess like. Jag bara undrar, har du blivit knäpp på riktigt eller? Vad fan är det du är så rädd för? Om jag nu skulle ha gjort något så hemskt att du har rätt att göra såhär vill jag i alla fall veta vad det skulle vara. "jag ringer dig i morgon Julia" var det sista du sa och jag vill för allt i hela jävla världen inte att det ska vara det sista du någonsin kommer att ha sagt till mig. Vad har jag gjort???? Jag saknar dig, väldigt mycket, men så som du beter dig kommer jag förmodligen inte tycka det är någon idé att du kommer tillbaks, när du väl gör det. Om du menat allt du någonsin sagt så kommer du göra det. Var det värt de?

Det är jobbigt att se dig gråta, det gör ont i mig att se dina ögon fulla av tårar och din min så allvarlig och ledsen. Sitter tyst bredvid i soffan, vet inte vad jag ska säga. Känner mig som en dålig människa som inte kommer på något på en gång, men det finns så mycket jag vill säga till dig. Och jag vill säga det till dig på ett sätt så det stannar kvar i ditt huvud, så du kommer ihåg det. Jag vill hjälpa dig, som du hjälpt mig så många gånger. Vill få det att låta lika enkelt och sant som allt det du sagt till mig när jag varit den som suttit där. Så jag försöker. Snubblar på vissa ord och tycker jag själv låter helt knäpp, men säger det jag tycker. Vill att du ska veta att jag alltid kommer svara och finnas här, precis här. När du gick flera timmar senare glömde jag att säga det, men jag älskar dig och allt kommer att bli bra.

Every second chance begins with a first step.

Mitt huvud sprängs snart, på Gud. Näsan rinner som aldrig förr och jag hostar konstant. Ligger i sängen med Drake och glassss och har gjort alldeles för länge egentligen. Mörkt ute. Deprimerad.

Ä.c.k.l.a.d.

Så jävla arg att jag inte kan sova heller. Svinförbannad, lack, pisst off och allt annat jag kan komma på. Så arg är jag verkligen. Gnisslar tänder. FAN ta dig. Idiot.

Jag har en grej för nyckelben.

John fuckin blund har kommit till mig och jag tänker hoppa på de här tåget för de kommer fan inte fler såna till mig på en natt!! SOV gott

Fuck that new girl that you like so bad, she's not crazy like me, I bet you like that. Fuck that new girl that's been in your bed, and when you're in her, I know I'm in your head.

Finallyyy! Mänsklig igen. Blev pinky glitter den här gången. Tjejigt.

Är så stört jävla trött på det här nu. VARFÖR kan jag inte få sova??? Jag vill sova, jag vill va trött, vill ha något som kallas dygnsrytm och vill komma upp till skolan. UTAN massa piller. Somnade halvsju i morse, skulle upp sju. Fuck off sa jag till väckarklockan och stängde av. Hade aldrig vaknat nu om inte min Tobias ringt och väckt mig. Nu kommer jag aldrig kunna somna ikväll. Så jävla less, går sönder av att hålla på såhär VARENDA JÄVLA DAG.

Ligga på köksgolvet, gråta och dricka rödvin klockan fyra på morgonen funkar ju också. Jävla idiot.

BRA Sverige! Grattis!!!!!
Glädjerus